Myrsnack

Idag var det dags att göra ett nytt försök att ta blodtryck. Förhoppningen var ju så klart att det skulle gått ner. Men inte då. Hade inte hänt ett skit. Det blev telefontid till doktorn på fredag. Så meningslöst var det. Jaja, tröstar många, det tar tid att ställa in. Du kanske behöver äta fler tabletter och fler olika sorter. "Jag äter tre olika sorter"! Men Herre Gud, jag vill inte äta nån alls!! Jag vet att jag är bortskämd med att ha varit frisk hela mitt liv och det vill jag fortsätta vara. Fick order om att ta tabletten på morgonen istället för på kvällen. Det är under dagen de ska verka sa sköterskan. Okej, då.

På eftermiddagen var jag i Tvååker och hade utbildning för ett nytt IT-ombud. Träffade där en gammal kompis som arbetar som läkarsekreterare på vårdcentralen. Tänk att man ska behöva åka till Tvååker för att träffas när vi bor i samma stad båda två. Märkligt!

I kväll har det varit möte med korttidspersonalen på Valhall. Det var väl ett ganska trevligt möte. Alltid roligt att träffa andra föräldrar. Versamhetschefen försöker allt vad hon kan att lägga en positiv anda på förnhållandena medans vi vet att det inte alls är så positivt som hon får det att låta. Vi är inga enkla föräldrar utan väldigt pålästa sådana. Stackars henne. Det kan inte vara lätt att sitta och informera föräldrar som egentligen vet mer än vad hon vet om förhållandena kring handikapppomsorgen i kommunen. 

Tills slut vill jag tacka för de synpunkter som kommit in vad gäller byte av bloggen. Det lutar åt att ni också tycker det. Jag kan väl tillägga att designen inte är helt klar ännu och jag tänker inte släcka ner denna ännu.

Nu ska jag kolla på inspelade Top Model.

Natti natti

Jag följer en del andra bloggar och nästan alla finns på blogspot.com. De är så himla fina. Inte alla, men en del och det verkar som om det är mycket lättare att designa där än här på blogg.se.
Jag har nu gjort en som jag skulle vilja ha era synpunkter på. Det enda som jag inte riktigt är nöjd med är att jag hittills, i allfall, inte hittar vart man lägger ramar runt foton man lägger upp. Jag tycker det är lite snyggt men det är ju ingen stor grej egentligen.
Ni som händelsevis läser denna blogg kan väl kolla in den andra och säga vad ni tycker. http://www.myrsnack.blogspot.com/ 
Själv är jag lite kluven. Gillar deras färgskala och mallar bättre men deras textsnitt är tråkigt.
Lämna kommentarer här och var ärliga.

Idag har det inte hänt så mycket. Sverige förlorade bronsmatchen i handboll. Dottern har åkt till sin pappa och nu sitter jag här och har en tuff vecka framför mig.

Bäst att vila lite. Godnatt!

Idag kom äntligen en liten känsla av att vilja gå ut och röra på sig. Sov ända tills 09.15. Så skönt. Käkade frukost och sen ringde barnbarnet och ville vara med sin moster. Det säger ju hon sällan nej till, så det var bara att köra henne dit. Hade samlat ihop tidningar, petflaskor och glasflaskor för att slänga. Känns alltid bra när man får gjort det. Handlade på Coop och körde sen ut till Fynda för att eventuellt köpa nya gardiner till köket. Stod med ett par i handen men la faktiskt tillbaka dem. Varför skulle jag köpa nya sådana för? Jag har ju redan tre olika.

Sen blev det disk, tvätt dammsugning och lite koll på sporten på TV. När klockan var halv två gav jag mig ut på promenad. Den riktiga kylan har nu släppt lite. Men å andra sidan har det börjat blåsa. Gick till kyrkogården och kollade på blommorna från Maggans begravning. Så jättemånga fina blommor. Från jobbet hade vi även satt in pengar till Operation Smile. Det är så fulllkomligt galet att lägga en massa pengar på blommor som bara fryser bort eller går upp i rök.
I vilket fall så blev det en go promenad. Hoppas nu bara att jag kommer mig för att gå i morgon också. Jag behöver det. Avskyr att känna mig så olustig.

Ska snart hämta hem dottern igen. Då blir det lite matlagning. Är hungrig känner jag. 

Ha en bra lördag alla! 

Usch! Det blev en tung dag igår. Det är ändå konstigt att man blir så påverkad och trött när man varit på begravning. Fast egentligen är det kanske helt naturligt. Vi var ett stort gäng från jobbet som gick på en före detta kollegas begravning. Jag skrev om henne för ett tag sen. http://myrsnack.blogg.se/2011/january/maggan.html 
Det var massor av folk i St Laurentii kyrka. Nu är den ju inte så stor men den var nästan fullsatt. Det kändes bra för Maggan var en person som älskade att samla folk. På födelsedagar, fester o.s.v. Det var en fantastisk tjej som sjöng som heter Karin Brötjefors. Gabriellas sång och Så skimrande var alltid havet. Klockrent. Sen var det Blott en dag, Tryggare kan ingen vara och Bred dina vida vingar. Maggan rakt igenom, men nån Pärleport blev det inte. Den var en av hennes favoriter. Det mest svåra var att träffa hennes dotter Anna. Det var så längesen vi träffades och hon är en så himla go tjej. Maggans man är också en sån där hjälte av män som bara finns en på tusen. 80 år och ser så bra ut och är världens mest coolaste man. Om så världen rasade ihop så skulle han säkert vara lika lugn o fin ändå.
Nu var det jobbiga över och livet går som alltid vidare i allt snabbare takt.

På kvällen kom äldsta dottern och barnbarnet hit. Det piggade upp. Vi lagade mat och jag drack vin. Kollade på handboll. En match som Sverige inte vann. Det hade väl heller ingen väntat. Sen blev det Let´s dance, men varken jag eller yngsta dottern orkade vara uppe för att se vem som åkte ut. Vi gick o la oss kl.22.00. Det var längesen jag la mig så tidigt, men vad skönt det var.

Idag var det dags för en riktigt fight i volleybollen. Derby mellan FVBK och Hylte. Usch, det blev så onödigt spännande. Hylte tog första set och sen var det FVBK som tog de tre andra men det satt långt inne. Det var stirrigt, flummigt och en ganska konstig match. Mycket time outer som ryckte sönder spelet osv. Men det är vinst som räknas och det blev det. Kanonbra.

Idag var det dags att boka nytt möte. Denna gång med skolpsykologen som nu tillsammans med skolpedagogen gjort klart utredningen om dottern. Nu blev det oro i lägret kan jag säga när de började ifrågasätta hennes inskrivning i särskola och eventuellt vill skriva ut henne. Aldrig i livet!!!!
Nu föreslår man att hon skulle kunna gå barnskötarutbildning. Hallå!! Hur skulle hon kunna söka in där när hon inte har betyg från några kärnämnen? Nej, det är klart blev svaret. Barnskötare? säger jag då, det finns ju inte ens längre. Nej, det är klart, blev svaret, men hon skulle ju på sikt kunna söka vidare till förskollärare säger denna psykolog. Hör jag rätt eller??!! Är människan inte klok?
Lärarna säger att hon behöver en hel del stöd och hjälp med mycket även om hon är duktigare än många. Allt beror ju på vem man jämför med.
Helt plötsligt verkar man inse att man en gång i tiden gjorde helt fel som skrev in henne i särskolan. Jag vågar inte ens tänka på vad som hade hänt om de inte gjort det. Det handlar om dyslexi eller eventuellt nån form av ADHD och det hade man kunnat åtgärda på annat sätt, menar hon. Hennes IQ är klart över medel på vissa saker men klart under på vissa och då på särskolenivå. Jag skiter i alla jäkla IQ:n. Jag vet bara att hon hade haft ett fruktansvärt ensamt liv hela skoltiden och aldrig kommit in på gymnasiet över huvud taget.
Tänk er att sitta i en klass på mer än trettio elever och veta att du aldrig i livet kan få känna att du kan mer än nån annan i klassen oavsett vad det är. Alltid få Icke godkänt i alla ämnen eftersom du inte klarar att tolka instruktioner. Aldrig ha en bästis att prata med. Alltid stå två meter ifrån närmsta klasskompisen som inte ens ger dig en blick. När sen lärare beter sig likadant har man inte en chans.

Risken nu är, om hon blir utskriven, så mister vi kanske alla resurser såsom korttids, nödvändig tandvård, daglig verksamhet, boendestöd, och hjälp till arbete. Hon får i så fall konkurrera på samma villkor som alla andra ungdomar oavsett vad det gäller.
Som väl är har skolpsykologen också insett detta och vet ärligt talat inte vad hon ska göra. Lite längre i samtalet känns det som om ett dåligt samvete kryper fram och visst ska man hitta ett "jobb" åt dottern. Känns nästan som om vi kan lirka oss fram till en fortsättning på den praktikplats hon har idag. Hm... på gott och ont. Det är ju en önskedröm i den bästa av världar. Än så länge bara en dröm.
Nu är det ju inte så att de slänger ut henne ur särskolan så här några månader före studenten, men hon kan stå väldigt ensam när skolan är slut om vi inte ser upp.

Usch, i morgon blir en jobbig dag. Ska på begravning.

Godnatt!

Idag har vi testat en ny stor version av vårt datasystem inom tandvården i Halland. Det verkar rätt lovande ändå. Kul ändå med lite nya grejer även om man inte kommer att använda allt.

I kväll var det dags för medlemsmöte med FUB. Jag och min chef Pål Norinder pratade tandvård. Uppsökande och Nödvändig sådan. Sen pratade Pål också om sin syn på dagens tandvård och att vi många gånger ger en massa reparationsvård som inte leder till att bota den sjukdom som ju faktiskt karies och parodontit är. Istället borde vi inrikta oss mer på att behandla orsaken till att vi får sjukdomen. Nämligen ge information och kunskap om egenvård. Det stora jobbet gör man själv hemma varje dag. Vi snackar om att tandvården är dyr men vi kan lägga tusentals kronor på godis som är det som orsakar de höga kostnaderna hos tandläkaren. Märkligt.

På tal om tandläkare så har jag själv suttit i stolen idag. Två gånger dessutom. Först hos min egen tandläkare som gjorde en undersökning. Behövde faktiskt laga en tand där fyllningen gått sönder. Sen satt jag i stolen på jobbet också och blev polerad i munnen en gång till. Hallands Nyheter var nämnligen där och skulle fotografera och då behövde man en statist. Det fick bli jag det. Lite kul, men det var närbilder och då syns ju varenda liten skavank och det finns det ju gott om. Jaja, det blir som det blir. Får se om jag har lust att länka till reportaget när det kommer.

Nu ska jag snart i säng. Tjingeling gott folk!

Så hette föreläsningen som jag och en kompis var på idag. Föreläsare var Christina Bengtsson, världsmastare i skytte. Hon är från Långås i grunden men bor nu i Halmstad. Det var riktigt roligt att lyssna på henne. Nu handlade det ju om hennes elitidrottande och det är ju inget jag sysslar med direkt, men jag förstår vad hon menar med att oro tar över fokusering. Föreläsnignen var i Friskis o Svettis regi.
När vi var färdiga körde vi till Stålboms och fikade. Härligt! Det blev kaffe och en första fastlagsbulle för i år.

Annars har det varit en mycket lugn dag. I kväll har jag glott på en spännande handbollsmatch på TV. Sverige- Kroatien. Sverige vann!
Jag har börjat pussla mitt nya pussel idag. Alltid lika spännande att se om alla bitarna finns på plats när man köpt dem på loppis.

Ny dag i morgon. Sköt om er!

Detta blev jag bjuden på igår. Det var inte alls planerat utan det bara blev så. Jag har tidigare spelat in ett TV-program åt en person som bor i Berlin. Nu var han hemma hos sin mamma och jag tänkte att jag skulle åka dit och lämna videobandet i går kväll. Först körde jag dottern till korttids och sen tog jag vägen om Slätten och hem till Per och Solvig. Jag visste att de skulle vara hemma för en kollega skulle dit senare på middag. När jag kom så var det ingen idé att säga emot. De ville tvunget att jag skulle stanna på middag. Det var bara min kollega och deras grannar som skulle komma. Vad säger man när man inte har nån mat påtänkt hemma? Nja, inte mycket utan man tackar och tar emot.
Först en välkomstdrink. Eftersom jag inte kunde dricka alkohol så blev det en pressad hallondrink.
Till förrätt fick vi en liten rund brödskiva med rödbetsallad och köttbullar på en bädd av ruccolasallad.
Huvudrätten var Osso buco med en vansinnigt god Gremolata. Kokta klyftpotatis som legat i lite skirat smör och persilja.
Efterrätten bestod av yoghurtcreme, färska fikon kokta i någon lag med kanel. Nån mörk sås över och ringlad flytande honung.  
Detta var bland det godaste jag ätit på länge. Osso bucon och gremolatan var sagolik. Det ska egentligen göras på kalvlägg men Per hade gjort den på oxlägg. Vilket kött! Det bara ramlade sönder och smalt i munnen.
Vilken kväll det blev. Helt fantastik och vilka trevliga grannar. Tänk vad det är roligt att möta människor man aldrig träffat förut.
Jag var inte hemma förrän halv tolv på natten.

Idag har jag varit uppe tidigt och varit hos frissan. Jag försöker ju få fram de grå men det är svårt att vänja sig. Frissan la i lite ljusa slingor idag och det gjorde susen både för håret och själen. Kände mig lite bättre till mods när jag gick därifrån. Det blev faktiskt jättebra.
Körde o fikade hos mamma och sen ut till Brohjälpen som öppnade i nya lokaler idag. Det blev ett tusenbitarpussel för 15:-. Sen ringde de från persiennfabriken och sa att mina persienner var färdiga. Så bra. Det blev till att snabbt åka hem och sätta upp dem, för dem har jag saknat.

Solen lyste så fint i eftermiddag så det blev en fotorunda nere vid yttre hamnområdet, Olofsbo och Glommen.
I Glommen var där en massa svanar. Jättefina!












En bra dag idag. Godnatt!

Jomen, idag känns det lite bättre. Dagen startade en halvtimma tidigare än vanligt eftersom jag idag skulle på möte på Folktandvården i Vallås kl.08.00. Typiskt nog var här frost på morgonen så jag fick skrapa bilrutorna så klart och inte bara på en bil utan två eftersom jag kör med arbetsbil dit. Det gick nu rätt bra ändå men jag kom lite sent. Tog på mig ett vansinnigt uppdrag, som jag inte kan berätta om nu, utan det får bli i mars nångång.

När jag kom hem idag så var jag tvungen att gå in till grannen med posten. Såg idag på morgonen att de kommit hem från sin semester. De hade en flaska vin till mej och det tackar man ju aldrig nej till. De kan åka bort fler gånger.

Kvällen har bestått av styrelsemöte i FUB. Ett bra, men lite långdraget sådant.
Som sagt, jag mår nog lite bättre idag men en jäkla trän ingsvärk har jag. Går som om jag gjort i byxorna. Men så ska det vara första gången när man tränar.

Nu blir det sängen.
Natti natti

Ja, det kan man fråga sig. I går när jag vaknade hade jag ätit mina blodtryckstabletter i en vecka och faktiskt mått bättre. Men igår morse var det tunga andningen tillbaka och hela jag kände mig tung och trött. Kom till jobbet och skulle sitta som sekreterare hela dagen och det gick väl någorlunda. Direkt efter jobbet åkte jag på möte med FUB och Carema. Drog lite tidigare därifrån för jag och en arbetskamrat hade bestämt att vi skulle gå på nya Afropasset på Friskis. Nu hör det till saken att det är "provapåveckor" och det brukar vara mycket folk då. Så klart att det var så mycket så vi inte fick plats när vi väl kom dit.
Nu blev vi inte så nedstämda ändå för vi bokade in oss på ett Corepass. Det hade vi aldrig provat. Hade mina misstankar om att detta innebär halva tiden på golvet. Jojomen, fy f-n säger jag bara, aldrig mer. Gick bra upprättstående en stund men efter två sit-ups var det kört. Då började huvudet snurra och illamåendet kom som ett brev på posten. Nej, skam den som ger sig så jag fortsatte en stund till men sen gick det bara inte längre. När det var dags att resa sig kom en smällhuvudvärk som jag inte upplevt innan. Jag gick och ställde mig längst bak vid väggen och fortsatte att göra passet stående med vattenflaskan i näven. Kul!!
Huvudvärken gick om men inte illamåendet. När jag kom hem satte jag mig i soffan och åt lite och sen tog jag en dusch. Detta hjälpte inte så jag gick och la mig hyfsat i tid. Vaknade vid tvåtiden och mådde fortfarande illa. Klockan tre blev jag så trött på att ligga där så jag satte mig upp och löste korsord. Då helt plötsligt kändes det bättre. Illamåendet försvann och efter en stund så somnade jag. Vaknade jättetrött idag på morgonen när klockan ringde och hela dan har jag gått och kännt mig lite bakis faktiskt. Tung i huvudet m.m. En lite stund på fm. fick jag en sån där obehaglig snurr i huvudet så att man tror att man ska svimma.
Inte nog med det, det tror fasen att jag åkt på träningsvärk också. Det brukar jag inte ha.
Innebär det att träningen har gjort nytta? I så fall var det inte värt det. Pratade med en kompis som kommit in på afropasset och hon tyckte det var jätteroligt. Nu kan jag inte gå nästa vecka utan det blir om 14 dagar.

Just nu sitter jag och väntar på att få åka till kören. Det ska bli lite roligt att gå igång med den igen.
Idag skulle vi också varit på möte med Carema angående yngsta dottern, men det blev inställt. Ingen var tacksammare än jag.

Nej, nu stänger jag ner för idag.
Lalallalaa, sjunger bara upp lite.
Tjingeling

Som jag ha väntat och väntat på denna kväll. Som jag har ringt och ringt för att Frida ska få Jerringpriset. Det blev inget Jerringpris och kanske var det lite väntat. Rodd är ju ingen sport som exponeras speciellt mycket till skillnad från skidor och simning. Det ser man ju nästan varje vecka och det går ju betydligt fler tävlingar som deltagarna får visa upp sig i. Programmet pågår fortfarande och egentligen väntar jag fortfarande. Jag väntar på att få se en liten glimt av Frida. De flesta andra visar de. Jag vet att Frida är där! Jag har sett hennes fina klänning. Snälla SVT - visa henne då!
Jag älskar denna gala, så länge de inte fokuserar på fotboll. De har ju sin alldeles egen gala.
Pris för årets idrottare med funktrionshinder blev Anders Olsson. Inte helt fel. Hans kommentar "Jag är inte handikappad - Jag är hjulbent".
Ingemar Stenmark hyllades precis med ett pris som jag inte vet vad det var. Det delades ut av bröderna Steve och Phil Mahre. Nu blev det en nostalgitripp igen. Det var tider det. Ojojoj!
Jerringpriset gick till Therese Ahlshammar. Okej då hon är väl bra hon med då, då. Jaha, då vad det slut för i år och ingen skymt av Frida en enda gång. Skit tycker jag!

I går var jag, mamma och yngsta dottern på Falkenbergsrevyn "Glödhett". I år var den riktigt bra. Sen flera år tillbaka är de som bäst på musik och texter till denna. Så även detta år.

Detta inslag gjort med underfundiga texter om burkor. Helt sjukt bra! Gurkburkor, Surströmmingsburkor, Ölburkor m.m. En ny tjej, Anna Bromée, var ett bra och fräscht tillskott.
Härligt svängig musik rakt igenom och sist men inte minst finalen med HOT HOT HOT!

Nej, nu väntar sängen. I morgon är det sekreterarjobb som gäller och möte med Carema. Hujedamej!
Godnatt gott folk!

Min mamma ringde idag på morgonen och sa att min undulat Gullan var död. Hon har ju bott hos mamma sen i oktober. Hon trivdes bra där eftersom mamma pysslar om henne betydligt bättre än vad jag gör. Hon hade varit dålig sen dagens före och bara suttit på sin pine och inte lekt. Nu var hon nånstans mellan 6-7 år så det var ju rätt gammalt ändå.

Fikade med dottern på G på förmiddagen. Det var längesen vi var där. På kvällen var vi bortbjudna till min svåger och svägerska på Brattens väg. Vi hade bestämt att vi skulle gå dit och hem om det inte regnade. Det gjorde det inte på vägen dit men det var rätt halt. Vi åt en jättegod middag med fläskytterfilé i en god sås med champinjoner som varit inne i ugnen. Ris, sallad och broccoli till. Sen bjöds det ett jättegott rött vin till. Kommer tyvärr inte ihåg vad det hette. Sen blev det kaffe och citronpaj. Cointreux till kaffet var jättelängesen jag drack. Jag hade alldeles glömt av hur gott och starkt det är. Mmm....

Vid elvatiden började vi gå hemåt. Då hade det börjat regna. Kul när det är is överallt. Vi hade bara gått en liten bit när vi mötte en kille på väg hem från krogen. Han var totalt packad. Hur i hela friden han kunde gå upprätt i det tillståndet, på det underlaget, det vete gudarna. Han borde ha medalj. Hela gångstigen tog han för sig. Ett steg fram och två bak och tvärtom. Riktigt roligt att se. Det som oroade mig var ifall han skulle ramla, för jag hade definitivt ingen lust att behöva hjälpa honom.. Nåväl, han kom säkert hem och det gjorde jag och dottern också till slut. Hon var däremot förbannat sur för hon hade ingen lust att behöva gå hem. Hon ville sova hos sin pappa som bor precis bredvid där vi var, bara för att slippa gå hem. Nix,pix, hon behöver gott röra på sig. Hon sitter stilla alldeles för mycket.
Nu får vi se vilket humör hon är på idag när hon vaknar. Idag ska vi gå på Falkenbergsrevyn. Hoppas det kan få henne på bättre humör.

Ha en fortstt bra dag alla! 

När jag skulle gå över till kliniken och äta middag idag fanns en person i väntrummet som sa HEJ!
Ehh????? Känner du inte igen mig säger han. Ehhh nääää, borde jag det???? Han gav mig en kram och jag tänkte: Vem f-n är detta? Fy så pinsamt. När han sen sa vem han var, så vet jag väl vem han är, men det var ändå så att jag inte kunde säga att jag kände igen honom helt och hållet ändå. När vi pratat en stund så blev han mer o mer bekant. Det var ju ändå inte mer än 1½ år sedan vi sågs sist. Det är ju inte klokt. Känner väl honom, men precis som jag, så var han helt gråhårig nu.

Idag har jag jagat runt efter persienner. Såg häromdagen att det fanns på Jysk under hundralappen, så jag tänkte att det fanns ju ingen anledning att laga dessa gamla. Hade skruvat ner dem från fönstret och ser att de är 77,6 breda. Vad tusan är det för mått på fönster? Löjligt. Natutligtvis finns inte det som standard. 60 bred eller 80 bred. Den som var 80 hade jag fått såga och klippa. Då skulle jag också få köpa specialsax och bandsåg. Dessutom skulle jag ju då också få står för arbetet själv. Nej tack!
Det får bli perseinnefabriken nästa. Jajamen, ner till Västra gärdet bara för att konstatera att de flyttat till Kanslistvägen. Som tur var fanns en karta på dörren för annars hade jag inte haft en aning om vart det låg. Det visade sig vara det nya industriområdet mittemot Blomsterlandet. Sedär ja. Där har jag aldrig varit. Så spännande att äntligen få ett ärende dit. När jag visade min stackars persienne så säger hon att antingen får de tillverka en ny eller sätta nya snören. Vilket vill du? Nya snören kostar 115:-. Vi tar så klart nya snören, så det inte ser konstigt ut med nya i ett av fyra fönster. Där ser man. Som jag har gått och grämt mig över dessa persienner och så blev det så enkelt och billigt.

Min mamma ringde idag och var bekymrad över min/hennes undulat. Nu är det så att den fågeln flyttade hemifrån mitt till min mamma i oktober. Där blir hon så ompysslad av min mamma så det vore synd om henne om hon skulle komma hit igen. Här finns ingen som pratar, leker, nattar och väcker henne. Sen igår har hon inte hoppat runt på pinnarna och inte heller lekt med klockorna. Hon bara blundar och ser hängig ut. Äter gör hon däremot. Satt och funderade på hur gammal hon är och hon är nog 6-7 år. Inte helt ung med andra ord. Nåväl, jag får se hur det står till i morgon.

Idag har jag och dottern ätit Lasagne. mm... så gott!

Nu är det snart dags att hoppa i säng.
Godnatt!