Myrsnack

I går eftermiddag påbörjade jag min resa mot Särö i norra Halland. Målet var Särö hus där vi skulle ha klinikchefsmöte i dagarna två. Jag agerar lite av sekreterare vid dessa möten. Kul? Nej,inte speciellt. Jag hade tur som slapp vara med och skriva på dag ett. Meningen var att jag skulle vara uppe klockan 16.30 för att delta i aktiviteter som var planerade. Nu blev det inte riktigt så. Jag hörde på radion innan jag åkte att det var en långtradare som kört av motorvägen utanför Kungsbacka så trafiken leddes inom stan, men den skulle flyta på bra så det skulle inte vara några problem och bärgningsarbetet skulle vara klart kl.17.00. Jojo, vid Fjärås var det tvärstopp. En stundom lusig kö, stundom helt stillastående kö tog sin början. En timma mellan Fjärås och Onsalaavfarten. Det vara bara att ringa och meddela att de inte skulle vänta in mej. Efter lite letande i Särö hittade jag till slut detta fantastiska ställe alldeles vid havet.
 
Checkade in och fick ett rum på taknivån. Väl uppe och öppnade dörren kommer jag in i en liten hall och där finns en trappa upp mot ett helt fantastiskt sovrum med fönster runt nästan hela rummet och delvis utsikt över havet. Inte nog med det, badrummet var helt sagolikt med två stora fönster ut mot skogen och jacuzzi. 
Åh så tjusigt det var. Jag har aldrig bott så fint. Efter allt stillasittande i bilen tog jag mej en alldeles egen promenad bland rikemanshusen vid havet. Det är inte utan att jag mår lite illa av överflöden. Vem behöver dessa jättestora hus, med järngrindar och kameror runt husen? Usch, kan jag tycka! Hittade en fin promenad som skulle leda till stranden. Jag gick inte hela så nån strand såg jag inte till men väl klippor. Hittade kantareller som jag plockade. Dessa finns inte längre. Uppätna så fort jag kom hem. Kvällen bestod av god middag och trevligt umgänge. Chefen hade också fått taknivå men inte lika högt upp som jag. Men hon hade också jacuzzi. Det blev nattbad för oss båda. När klockan var efter midnatt var jag tvungen att stiga upp annars hade jag nog somnat.  Så himla härligt. Hade aldrig badat jacuzzi förr.
Tillbaka till vardagen idag med ett ideliget knackande på datorn och nu är man hemma igen i sin egen lilla enkla lägenhet utan jacuzzi och det är härligt det med. Vad är en jucuzzi om man har det varje dag? Inget speciellt antagligen.
Jag behöver heller inte städa en massa rum som inte används.

Borta bra men hemma bäst!

 
Minns ni att jag för några veckor sedan skrev om duvan som byggt bo utanför mitt jobb och som ruvade på ett litet ägg. Nu har det hänt! Den har kläckts! Detta är resultatet. För två veckor sedan fick jag ett sms av min arbetskamrat Marie som spanat och kollat som en annan liten fågelmamma.  Hon lyckades också få den på fina bilder. Tänkte så klart att jag skulle fått se den i måndags i förra veckan när jag började jobba igen, men icke då. Den var utflugen redan. Marie var vänlig nog att ge mej bilderna för den måste ju bara visas här.  Visst är hon väl lite söt, fast egentligen tycker jag nog hon ser gammal ut.
Marie är en person som, precis som jag, är lite fototokig. Det är jättekul att titta på hennes bilder. Nu har hon ju en kamera som inte går av för hackor, men å andra sidan ingen dator att ta upp dem på. Fågelmamma kallade jag henne och det är hon verkligen. Hon älskar att ta kort på fåglar. Underbara bilder som är tagna med mycket tålamod.
Funderar på att bjuda hem henne på en fotokväll nu när hösten snart drar in. Då kan vi kolla in varandras bilder.

Pip pippi pip.....

Jaha, så var den då över. Semestern alltså. Har nu jobbat en vecka och först nu kommit in och förstått att jag inte HAR semester längre. Lever fortfarande lite på sista veckan som jag tillbringade med mellandottern i Linköping. En helt underbar vecka. Tisdagen den den 4 augusti startades med klippning hos frissan Lillemor. Efter att hon nu gjort så gott hon kunnat åt mitt gråa hår så gick färden direkt upp mot målet Linköping. Planen var att ta en liten omväg väster om Vättern för att hälsa på min gamla favoritarbetskamrat Katarina som har ett litet torp i Sjötorp och campar i Tiveden. Resan gick via Göteborg och E20. Skitvädret började i Varberg och var pest ända upp till Alingsås. Därefter kunde det bara bli bättre. Katarina mötte upp i Sjötorp och visade mej sitt torp. Gudomligt! Ingen el, inget vatten och riktigt gammalt hederligt utedass. Åh! så fint. Förstår att sonen vill gifta sig här nästa år.

Efter besök i torpet, på museum och god fika fortsatte vi till Tivedens camping. Tina har alltid talat väl om denna plats och när jag nu äntligen fick se den så förstår jag henne och familjen fullkomligt. Helt sagolikt! Jag har alltid sagt att sjöar kan man inte bada i. Kallt och äckligt! Tina har en gång lurit i mej i en sån och det var tortyr. Här däremot var en sandstrand som jag inte trodde existerade vid en sjö. Stranden var minst lika fin som vid havet. Långgrunt och en botten lik havet. Fick med mej TInas man Mats i sjön, för av nån anledning fick jag bara lust att bada. Detta var ett av de bästa bad jag nånsin upplevt. Helt ljuvligt. Jag ska aldrig mer rata bad i sjöar. Jag behöver väl inte tillägga att solen sken när vi kom upp mot Tiveden. Efter badet dukade Ulla och Jan- Inge fram lite korv,ost och kex på stranden och lite senare blev det grillat. Tack till familjen Leijonborg och Andersson för trevligt sällskap. Jag förstår fullkomligt varför ni väljer att år efter år tillbringa semestern här. Total avkoppling.

Färden denna dag gick vidare till Linköping och väl framme kl .10.30 var det skönt att träffa Emma.
Fem dagar i Linköping bjöd sedan på kanonväder. Det blev två dagar med bad i Linköpings konstgjorda sjö mitt inne i stan. Tinnerbäcksbadet. Bra alternativ när det inte finns nåt hav.
Fredagen ängnade jag och Emma åt en resa med Kinda kanal. Vi färdades med båt mellan ett stor antal slussar som till slut blev ganska tjatigt, men tack vare den mest fantastiska måltid så var resan värd priset. Vi åt köttbullar, sås  och potiatis. Jag har aldrig smakat något så gott! Gott om Falkenbergare var det också på båten. På kvällen hämtades Kristoffer på stationen.
Lördag och Kristoffer ska måla asfalt på universitetet. Emma ocjh jag fixade picknick och gick dit vid lunchtid. Det är en syn för gudarna när alla dessa kreativa teoretiker ligger på fyrafötter i de mest vansinniga overaller man kan tänka sig och målar sin loggar på asfaltsgången fram mot undiversitet. Vilken grej. Hoppas de kommer att minnas denna stund. Jag som aldrig gått på gymnasium eller universitet på detta sätt, får vara glad att få uppleva det vid sidan av. 
 Stalins statistiker!

Många mysiga dagar i Linköping med härligt väder som jag ska leva på ett bra tag till.