Myrsnack

Nu är det nära julafton. Idag har jag satt in granen och yngsta dottern kom äntligen hem och hjälpte till att klä den. Tog ett foto på den men den såg inte klok ut. Den är mycket finare i verkligheten. Den är, som jag tidigare nämnt, lite speciell. Toppen är väl egentligen bland det fualste man sett, men den är originell. Som ni ser så är en del av grenarna lite böjda åt fel håll.
               
Mina tomtar har jag också radat upp. Varje år brukar jag bestämma mej för att inte köpa nån ny tomte. Ibland går det, ibland inte. Här är några av mina favoriter.
               
Mina absoluta favoriter som jag fått av barnbarnet för några år sedan. Helt underbara! Den största är ca 2 cm hög.
Nästa tomte är årets tomte som jag inte kunde låta bli att köpa i förgår. 3 cm hög
                
Här nedan ser ni Werner. Han är så lik en tomte som vi alltid hade när barnen var små. 
                           
Denna lilla snedvridna tomte är från USA. Köpte den in en speciell affär som bara säljer julprylar.
                            
Sjungande tomte med en hög ton som han inte riktigt når upp till.
             Sovande babytomte har jag fått av en kollega. Helt ljuvlig!
                         
             Här kommer "Kottetomtar" och en annan liten minifamilj.
 
                     och sist men inte minst dessa små söta dvärgar
        
Nu är det ju så att detta bara är en bråkdel av alla de tomtar jag har.

Jag har lyckats idag igen!!! Slog sönder två djupa tallrikar. Detta set är enkom köpt till julgröt. Röda djupa tallrikar som är svarta inuti med tillhörande skål. Det är märkligt. Jag börjar så smått tro att jag har nåt fel nånstans. Allt jag tar i går ju sönder. Vad är det som är fel???

Jag tror jag får sova på saken. I morgon är det Julafton. Snön förresten, +2 och regn idag. Kan bara gå på ett sätt.

GOD JUL ALLA!!

Ja, då sitter man här och tänker: Vart tog den vägen? Den där jul och nyårshelgen som bestod av så många lediga dagar. Bara borta.....så där utan vidare. Kvistarna som satt på granen ligger i en säck på altanen och stammen står numera rak i sin fot, även den ute på altanen. Det var synd att säga att den stod rak inomhus. Lutade värre än tornet i Piza. För inte kan det väl vara väggarna som är så sneda?
Det uppstod lite blodvite när sekatören höll på att ta fel på grankvistar och min arm. Det blev en repa som nu svider ordentligt. Är man klantig så är man.
Dammsugaren gjorde sedan sitt, vad gäller barren, men sen var det stopp i ordets rätta bemärkelse. Inte ens en liten dammtuss orkade den med till slut. Typiskt, när man har bestämt sig och tycker att det är så där lite roligt att få bort det sista från golvet. Inget att be för. Ut med dammsugaren på trappan. För byta påse gör jag aldrig mer inomhus, sen den gången när hela dammsugaren var full av damm och skit runt en tom dammsugarpåse. Vilken syn och det är inte kul att rensa den inomhus i det läget. Nåväl, nu såg allt ut att gå bra. In med en ny påse och på med suget igen. (Maxeffekt). Det väser så konstigt? Inget sug i allafall? Dags för operation felsökning. Mina misstankar om glasflisor någonstans i rören infriades. Mitt i munstyckets allra smalaste böj satt ett gäng mindre och större glasskärvor som en propp tillsammans med några mindre grankvistar. Denna gång klarade det sig konstigt nog utan skärsår och repor.  Ny test och nu jädrar, vilket drag! Tur att man numera inte är så smal längre. Det kunde slutat riktigt illa. Fast böjen i munstycket hade jag nog ändå inte klarat för vigheten är inte heller längre vad den var en gång.
Glasflisor har det varit gott om i helgen. Tre vinglas, två dricksglas och tre sprängda läskflaskor. Läskflaskorna stod i bilen i en drickaback. Tyckte före jul att det var ett bra ställe att förvara detta på då det inte fick plats i kylen. Risken för så låga minusgrader så läsken fryser i bilen är sällsynt så här långt söderut. Men mellan jul och nyår luktade det ganska gott i bilen av nån anledning. Lite sött som av godis. Jojo, det var en syn det. Härlig julmust hade runnit ut på gummimattan i bilen och just då tackar jag min lyckliga stjärna att jag fattade vad det var innan det blev plusgrader igen. Det var bara att slänga ut mattan ur bilen. Som väl var hade ölen klarat sig. Den är mycket viktigare än julmust.

I morgon har jag två viktiga uppdrag:
1) Till GeKås för att byta en boxer som inte uppfyllde mina förväntningar.
2) Rösta på Team Wells (Falkenberg) i körslaget. Telefonräkningen beräknas överstiga normalkostnaden rejält, men det är det värt. Dem är bara bäst!

Nu har jag avslutat julen med att äta sista grönkålen och dricka upp slatten med glögg som var kvar.

Från bara mej till alla er: Ha ett fortsatt riktigt bra år 2009.

Nu är glada julen slut ,slut ,slut. Nu så åker nakna granen ut.  Oj, vad skönt!
Nä, den är inte så naken faktiskt.
Samtidigt som det är skönt att bli av med de dammiga julsakerna så är jobbet med att packa ner dem i lådorna igen bara sååå tråååkigt. Trots att jag inte köpt några nya tomtar i år så verkar de vara fler än när de plockades upp före jul. Märkligt!
Jag är visserligen inte helt färdig än för, i och med att det är så tråkigt, så måste man ju pausa rätt ofta och kolla om det verkligen inte  finns något som är roligare att göra. Just nu vilar jag bara och funderar på vilket av julpyntet jag kommer att glömma plocka bort. Det slår nästan aldrig fel utan, när man väl är färdig och lådorna är insatta allra längst in i förrådet, så kommer något ljushuvud på besök och undrar om den julsaken ska stå kvar till nästa år eller?

Andra rester man också måste ta hand om efter jul är alla de kort man tagit. Jag har rensat kameran och sorterat bilderna i datorn. Det är också något som är lite lustigt. När man sitter och ska sortera så kommer man på att den sorteringen man gjorde förra gången nog inte var så bra utan de bilderna passar bättre i nån annan mapp. Så ändrar man och till slut hittar man inte ett skit. Fast det kan vara lite trevligt också  för ibland hittar man kort som man glömt av och inte sett på länge. Där var dem ja, se där ja......
Bland julens kort finns min alldeles egen riddare. Jo, jag har en sån. Anton heter han. Utrustningen fick han på julafton och det  känns väldigt tryggt att ha en riddare på nära håll.

Idag har IT-support tagit upp alla min arbetstid. Jag tror alltid att, det är nog inte många som ringer just idag, så jag tänker att jag kan säkert hinna med att göra både det ena och det andra. När dagen väl är slut så har jag inte lyckats åstadkomma något av det. Istället har jag en massa nya saker som bara måste göras. Men jag ska inte klaga, jag har ju ett jobb som aldrig verkar ta slut......

Nej, nu får vilan vara slut. Jag ser ett par pliriga tomteögon som väntar på att bli insvepta i silkespapper.
Mina egna ögon känns också lite trötta så jag ska nog försöka svepa in mej i mina lakan som finns i sängen.

God natt och sov sött alla tomtenissar....