Myrsnack

Gratinerad hummer är inte helt fel. Jag köpte en till trettonhelgen men har liksom inte haft något tillfälle att ta upp den ur frysen och käka den. Det ska ju vara lite festligt, eller hur?
Men nu måste jag ju göra det för annars blir den snart för gammal. Den fick ligga och tina under dagen.

På förmiddagen ringde äldsta dottern och ville ta en promenad och det säger jag sällan nej till. Vi gick ut vid kvart i tolv och kom inte hem förräns klockan var två. En riktig långpromenad i småregn. Även om det regnade så är det så vackert ute nu. Längs Ätran står fiskarna på rad. Vi gick hem över Laxbron och snackade med en fiskare där. Han berättade att igår var det en tysk som fått en lax på uppskattningsvis över 17 kg. Tyvärr slet den sig efter mer än en timmas arbete med att dra in den. Det var flera som hjälpte till coh den var ända inne vid kanten men den försvann alltså. Tänk att ha stått i en timma och kämpat med en rekordlax och sen bara se den simma iväg. Då hade man nog gråtit.
Denna lite roliga bild tog  på vår promenad. Bilden var betydligt roligare när man vände den upp och ner.


När dottern åkt hem, körde jag och handlade och hämtade ägg hos bekanta. När jag kom hem ringde jag mamma och frågade om hon vill ha gratinerad hummer. Så klart hon ville. Nu har jag ju aldrig gjort gratinerad hummer, men en gång förut har jag ätit det. En kompis hade gjort det och det var det godaste jag ätit nångonsin. Men hur svårt kan det vara? Jag delade hummern och gjorde en gratängsås på lök, vitlök, grädde, citron, dill, dragon, ägg och ost. Körde hem till mamma och gratinerade de där. Det blev inte alls så dumt.

Vi kollade in körslaget. Det var final idag. Team Picasso mot Team Moreus. Picasso var klart bäst enligt min mening, men det var Moreus som vann.

En dag i morgon också. Godnatt!