Från glädje till förstummelse

Dagen idag började något alldeles fantastiskt. Frida Svensson är nu världsmästarinna i rodd!! Gud, vilken grej och vilket lopp. Ledde från första roddtaget. Ojojoj.


Tänkte att nu måste jag köra dit och ställa in en blomma och ett grattiskort till hennes mamma. Jag passar ju deras hus medan de är borta. Sen fick jag ett annat infall. Jag och Sara bestämde oss för att köra och tända ljus på hennes pappas grav. Tänkte kanske att ingen hade gjort det och det är ju Alla Helgons dag idag. Han kan ju vara enormt stolt över dottern uppe i sin himmel.
Sagt o gjort. Iväg och köpte gravljus och en bukett med 10 fina röda rosor. Vi körde ut till kyrkogården och satte de i en vas. Där fanns en del blommor och alla ljusen var tända så några ljus tände vi inte, men blommorna satte vi dit.
Vi körde hem och kollade in loppet på Eurosport. Fy så spännande fast man visste hur det skulle gå.

I all glädje så började jag på att måla mitt sovrum. Kladdade ner mig från o till och rollern var inte riktigt min vän. Har aldrig målat med en sådan förut. Hade klippt till en egen liten pensel till kanter m.m. trots att jag fått en av målarna som var här i somras. Gjorde småinsatser pö om pö för det gjorde så förbaskat ont att ligga på knä.
Yngsta dottern skötte markservicen med mackor osv. Till slut var det dags för att gå över till rollern. Tog ett tag innan jag kom överens med den. Jag blev också lite tveksam till hur det skulle sluta för det såg inte så bra ut tyckte jag. Men när jag till slut var färdig så gick jag och duschade och tittade lite på TV. När jag kom upp igen så var rummet så fint. Färgen hade torkat och fått samma ton överallt. Det syntes heller ingen skillnad var jag hade varit med rollern och penseln. Nu ska det bara göras sen gång till. Stööön!

Vid fyratiden vandrade jag och dottern till kyrkogården för där skulle manskören sjunga och det var fint väder och där bukar vara så fint med alla ljusen. Jodå, fint var där. Vi träffade mamma och jag skulle visa henne vilka fina blommor jag satt på Fridas pappas grav. Döm om vår förvåning när vi inte ser några röda rosor. Hela buketten var borta!!. Man blir bara helt stum och det värsta är att jag tror jag vet hur det gått till. Tala om att få ett slag i ansiktet. Vi får se om det är som jag tror att det är.

Som väl var så var jag och dottern bjudna på middag hos äldsta dottern och barnbarnet. Det piggade upp för jag var inte alls på humör. De försvunna blommorna förtog allt det roliga som hänt tidigare under dagen.
Nåväl, barnbarnet bjöd på snittar med räkor och lax till förrätt, kalvstek med sås och potatis till huvudrätt och sedan äpplen i ugnen med vaniljsås och nötter.
Sen såg vi på Draktränaren. Tack för god mat och en trevlig kväll.

Nu har vi kommit hem och jag ska försöka att inte jaga upp mig över blommorna mer idag.
I morgon är en ny dag.

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0